Känslan när man öppnar kylskåpet och insér att man ändå inte orkar laga mat..(Vilket man egentligen visste redan innan man öppnade kylen). Men vem vet, någon kan ju ha varit där och lagt dit en middagsbuffé liksom!

Stänger kylen, går muttrande därifrån med kurrande mage och vet att jag vid sisådär 22-tiden ändå kommer smita iväg för att tillaga något fruktansvärt mer onyttigt än vad det skulle behöva vara!

Lika bra att gå och lägga sig i soffan och slå på Netflix igen. Det händer ju ändå inget spännande fram till klockan 22 då jag gör min succemiddag drypandes i fett.

Irriterad på mig själv, men orkar inte göra något åt det. Det får vara..Så länge..